Från grundaren

Jag fick nog av att det blir stelt i trapphuset.

Ett brev från Mattias Kylenborg, grundare av Bokis och VD på Based Studios – om varför jag byggde en bokningstavla i fickan.

Det blev stelt i trapphuset

Jag fick nog av att det blir stelt i trapphuset. Av stela samtal, av lappar under dörren, av att titta ner i golvet när grannen kommer emot.

Det är så väldigt svenskt. Konflikten löses aldrig riktigt. Alla smyger i flera år och blir bara irriterade. Ingen säger det högt. Alla bär det ändå. Jag stod inte ut.

[Platshållare för foto: Mattias, trapphuset eller tvättstugan]

Vi var fyra lägenheter

I vår förening är vi ungefär fyra lägenheter. Vi ville inte köpa en fysisk bokningstavla. Vi ville heller inte ett stort elektroniskt passersystem. Vi behövde något i vår skala – som digitaliserade tvättpassen och var rättvist för alla.

Tre brickor per hushåll. Inte per person.

Rättvisa för oss betyder tre brickor per hushåll. Jag och Angelina delar tre. Maria, som bor ensam, har också tre – för hon är ett hushåll. Så kan inte vi boka upp allt bara för att vi är fler under samma tak.

Du tvättar när du behöver. Inte på en stående bokning som ibland brinner inne medan någon annan missar sin tid.

Avboka från soffan. Eller från Korpilombolo.

I Excel glömdes no-shows bort. Det var för krångligt att avboka, så passet stod kvar. Nu bokar och avbokar du från telefonen.

Säg att det är söndag förmiddag efter en lite för lång lördag. Du är bakis. Klockan tio har du tvättstugan, och bara tanken på att stå där nere och sortera vitt från kulört, vända strumpor rätt och lukta på tröjor får det att vända sig i magen. Du vill ligga kvar i soffan under filten, med ett glas vatten och något dumt på tv.

Men du vill ju också vara en bra granne. Någon i huset hade säkert gärna tagit just den tiden, och att låta passet stå tomt medan du ligger och mår dåligt känns snålt. Så du sträcker dig efter telefonen, avbokar utan att resa dig och lägger dig till rätta igen. Tiden är ledig för någon annan. Ingen lapp, ingen ursäkt i trapphuset, inget dåligt samvete. Bara en liten schysst gärning från soffan.

Och det funkar lika bra när du vill boka. Från trapphuset, på väg förbi tvättstugan. Eller när du är på bilsemester i Korpilombolo och inser att du kommer vilja tvätta av stanken av myggmedel från kläderna på söndag.

Inte ett lås. Ett kösystem.

Bokis är medvetet inte ett passersystem som stänger ute den som inte dyker upp inom x minuter. Du ska kunna gå in i tvättstugan om du behöver. Vi litar på att folk beter sig och följer reglerna – som svenskar alltid har gjort. Vi gillar ett bra kösystem.

Det var det jag ville ha hemma. Så byggde jag det. Om det hjälper fler trapphus att bli lite mindre stela är jag nöjd.

Prova med ert rum.

Om ni också har fått nog av lappar och duckningar: skapa ett rum, sätt brickorna, sätt upp länken i porten. 30 dagar gratis, utan kortuppgifter.